Hejdå
Då var det dags. Dagen Sofia faktiskt åker hem och jag fortsätter. Efter att ha spenderat 24 timmar om dygnet i 125 dagar med henne var det inte utan tårar jag följde med henne till flygplatsen för att säga hejdå. 
Men om 28 dagar ses vi igen så det går bra. Nu är jag mer nervös för min egen skull. Hur ska jag klara det här? Vara på andra sidan jorden utan någon som helst trygghet. Kan inte ens prata svenska när jag vill, eller behöver.
Klockan 11 kommer det en taxi som ska ta mig till flygplatsen, sen ska jag landa i Singapore, vara där i fem och en halv timme, flyger till Brisbane och hänger där i två timmar och sen äntligen landar jag i townsville. Typ 24 timmar senare. Men det ska nog gå bra, har två nya böcker att läsa.
Men om 28 dagar ses vi igen så det går bra. Nu är jag mer nervös för min egen skull. Hur ska jag klara det här? Vara på andra sidan jorden utan någon som helst trygghet. Kan inte ens prata svenska när jag vill, eller behöver.
Inatt var min första natt som jag spenderade i mitt eget sällskap. Första gången på 4 månader och fem dagar. Kan ju inte säga att jag njöt. Läste ut en bok, duschade en timme, hade ansiktsmask och försökte prata med så många som möjligt på telefonen.
Klockan 11 kommer det en taxi som ska ta mig till flygplatsen, sen ska jag landa i Singapore, vara där i fem och en halv timme, flyger till Brisbane och hänger där i två timmar och sen äntligen landar jag i townsville. Typ 24 timmar senare. Men det ska nog gå bra, har två nya böcker att läsa.
